.

2012-04-05
01:57:17

En vanlig dag med AS

Folk brukar fråga vad som är skillnaden på en person med AS och en NT (neurotypisk). Jag brukar säga att det är skillnader som kan verka små på ytan, men som försvårar mycket för oss med AS.

 

Här kommer en hopdiktad dag för att förklara hur jag fungerar, den dag med alla dessa faktorer har aldrig inträffat, men allt jag skriver HAR hänt mig i verkligheten, sammanför dom till samma dag för att måla en så tydlig bild som möjligt.



 

08.15 ringer telefonen. Okänt nummer som jag inte vågar svara på, för antingen är det någon som är arg på mig för att jag gjort något fel i kontakt med någon myndighet (något sådant har aldrig hänt mig, men jag är alltid rädd att det ska hända) eller så är det en telefonförsäljare. Jag sätter på ljudlöst och somnar om..

09.35 vaknar jag av egen maskin. Jag sätter på telefonen igen och kollar upp det okända numret på nätet, är det listat som telefonförsäljare sparar jag det som ett av mina många SVARA INTE!-nummer. Men den här gången fanns det inte listat. Jag vågar inte ringa upp men är orolig.

10.20 ser jag att min mamma ringt 3 gånger. Jag försöker ringa henne men hon svarar inte. Försöker ringa hemnumret med men inget svar där heller. Jag börjar fantisera ihop alla möjliga scenarion, det ena värre än det andra, men alla slutar i ond bråd död. Funderar på att ringa min brorsa, men sen han blev arg på mig i telefonen en gång är jag rädd att ringa honom, tror alltid han kommer bli arg. Så jag sätter mig och ser på tv.

11.30 kommer posten. Jag funderar över var mina två paket som borde varit framme för minst 2 dagar sen är, blir arg att posten inte har kollinummer på allt som är större än ett brev och undrar om han på Bokbörsen blåst mig.

12.15 ringer mamma. Hon hade bara gömt telefonen hemma.

13.00 bestämmer jag mig för att diska, men när vasken är full går jag in i badrummet och ser kattsand på golvet. Jag börjar sopa upp den, och när det är klart plockar jag rent i lådan med och går ut och slänger det jag tömt. När jag kommer in igen har jag glömt diskvattnet och går och sätter mig vid datorn.

14.00 är jag i en livlig diskussion om att försöka hitta en begagnad Gameboy. Hade en som barn men den slutade fungera för några år sen. Får låna en kompis tradera för att försöka hitta en till ett rimligt pris. Det känns som om mitt liv inte kan vara helt lyckligt utan en Gameboy. Eller kanske rent av ett SuperNintendo, men har inte spelat så många SN-spel, så det får vänta tills jag får bättre ekonomi.

14.45 sitter jag i soffan och leker apport med katten, diskvattnet är bortglömt och kallt.

15.50 påminner min mobil mig om att jag ska ner och träffa min LSS-.person på stan. Jag upptäcker diskvattnet och tömmer det.

16.00 jag står utanför mitt hus, men måste gå ner igen för att kolla att jag verkligen låst dörren. Jag kommer halvvägs till bussen innan jag börjar undra över dörren igen, men då hinner jag inte gå hem och kolla. Men på vägen möter jag 2 av kvarterets ca 15-20 katter. Dom är dom enda "grannar" jag pratar med och dom kommer glatt springande och jamar när dom ser mig. Klappar dom och intygar hur fina och mysiga dom är, skyndar sen vidare med lite dåligt samvete och undrar om ägarna tar hand om katterna ordentligt.

16.12 ser jag mitt ex på bussen. Vi skiljes åt som vänner, men jag kör ner kepsen och begraver hela undre delen av mitt ansikte i min Palestina-sjal och hoppas hon inte kommer se mig.

16.30 går jag ner för gatan med min LSS-person, får blodtrycksfall och det svartnar för ögonen. Kommer på att jag glömt att äta idag igen.

16.35 vi kommer in på fiket, jag scannar snabbt lokalerna och försöker hitta en ”säker” plats att sitta på. Jag hittar ingen och improviserar med ett bord två bord från en grupp av 5 människor, bakom en halv-vägg. Jag svettas ordentligt av nervositet.

16.45 jag hör dom på andra sidan väggen skratta. Det låter högt och jag undrar om dom pratar om mig, mina piercingar, min vikt, mitt hår. Jag börjar svettas lätt igen.

17.05 jag rusar ut från fiket, kontrollerar alla fickor två gånger. Tackar nej till min LSS-persons erbjudande om att gå och handla, jag vill inte vara omgiven av många människor något mer idag.

17.30 kommer jag hem, blir mött i dörren av en högt jamande katt. Jag säger att han är så fin så och går ut i köket och kollar hans matskålar och fyller på med nytt diskvatten.

18.00 börjar min mage kurra på allvar så jag lyfter undan katten som ligger i mitt knä (men motvilligt, hatar att behöva flytta på en katt som lagt sig till ro) och går ut i köket och diskar upp några grytor. Kollar kylen och frysen och konstaterar att båda är tomma, utom en burk persilja som jag hittar i kylen och funderar över en stund, men jag brukar hitta konstiga saker på konstiga ställen, jag är lite tankspridd. Överväger att gå till affären, kommer sen på att min mp3-spelare (mitt skydd mot yttervärlden) är urladdad, så då vågar jag inte gå ut. Suckar och går till soffan igen.

18.40 funderar över det faktum att jag att jag har ont i käken och en liten knöl på undersidan av hakan. Konstaterar bistert att det finns 2 möjligheter, min trasiga visdomstand eller cancer. Men oavsett vad det är vill jag inte gå till någon läkare. Så tänker jag på om att dom ska ge mig en bettskena så måste jag till tandläkaren. Så kommer det avslöjas att jag slarvar med (eller rättare sagt glömmer) tandborstningen, att jag har 2 trasiga tänder och att en tand är helt borta. Och att jag snusar. Men denna tanke ger mig ångest så jag går ut och kollar om det inte finns något jag kan äta ändå.

19.00 sätter jag mig ner med en tallrik med makaroner och ketchup. Jag kan äta hälften, sen börjar jag må illa för att makaronerna är något överkokta och ketchupen klibbig. Konsistensen är riktigt obehaglig och jag kastar det överbivna i kompostlådan. Ser att påsen börjar bli full, men tänker jag ska ut och slänga den i natt då jag inte riskerar att möta någon jobbig granne i soprummet.

19.05 kommer jag ihåg att jag har tvättid om en timme, men bestämmer mig för att inte tvätta för att jag är rädd att somna ifrån den. Och om jag somnar ifrån den kommer säkert någon kasta alla mina kläder, alternativt sno dom när nästa tvätt-pass börjar.

22.00 har jag ännu inte rört mig från soffan, så jag hade kunnat tvätta.

23.30 går jag till sängen. Där inleds min vanliga ritual. Chatta, slösurfa och spela hjärter eller alfabeta tills jag blir så trött att jag inte kan tänka klart.

02.15 släcker jag ner allt och lyssnar på en ljudbok i min nu laddade mp3-spelare. Om det är tyst när jag ska sova börjar jag grubbla och då kommer ångesten. Katten som legat hopkrupen bakom mig sen tolvsnåret kryper upp bredvid mina kuddar och börjar spinna och trampa med tassarna när jag klappar honom. Sen kryper han ner under täcket och somnar med huvudet i min hand.

03.50 somnar jag.

05.10 vaknar jag ur en förvirrad dröm, hör bebisen i lägenheten ovanför gråta, går på toa och dricker ett glas vatten. Funderar om jag kan sova mer. Tar en sömntablett och försöker. Katten blänger surt på mig efter det plötsliga avbrottet men lägger sig nere vid mina fötter.

05.40 somnar jag.

07.30 vaknar jag i panik för att jag inte kan andas. Naturligtvis andas jag, men luften är kvav. Katten ligger usträckt på rygg mellan mina ben (som jag fått ha utsträckta i sömnen för att han ska få plats, men minns inte när han kröp upp där) och snarkar belåtet, på något vis lyckas min katt på 67 cm och 7 kg ta upp hela min 90-säng om han vill. Snabbt ut i köket, stänger dörren för min förvånade katt, drar upp fönstret och hänger ut med överkroppen och djupandas.

08.05 ger jag upp hoppet att få sova mer, sätter mig i soffan och tittar på något morgon-program. Somnar fullt påklädd vid 12-tiden.

14.10 vaknar jag av att katten sitter å petar på min arm med halvutfällda klor. Det är hans vis att väcka mig när det är tomt i matskålen. Jag går och fyller på torrfoder, blötmat och vatten åt honom. Och nu börjar nästa dag för mig.

 

Jag vet inte hur mkt detta skiljer sig från er som är NT, men såhär kan alltså en dag se ut i mitt liv.


Kommentarer:
#1: Tobias

Mycket läsvärd post. Fortsätt bloggandet. Det är intressant.

Svar: tänkte bara säga att jag har sparkat liv i bloggen igen, å nu ska ha frågestund. du är välkommen att lämna frågor om du vill! :)
Thina

2012-04-05 @ 22:34:34
#2: Celeste

Mycket bra skrivet, känner igen mig till en del i det du skriver!:) Jag tror det behövs komma ut mer hur vi med Asperger upplever vardagen, inte alls många som vet.

2012-04-07 @ 21:30:37
#3: Jimmy

Mycket intressant läsning, känner igen mig i en del av det. Du skriver väldigt bra! :)

2012-04-10 @ 13:48:09
#4: Felicia

Hejsan! Hittade din blogg via en annans.

Och måste säga att den är riktigt intressant och har sparat den på min egen blogg. under länkar. Hoppas det är okej för dig.



Känner igen mig så otroligt mycket i det du säger men har inte diagnosen Aspergers. Men har bla autism, add osv.

Håller även med dig angående det du skrev i inlägget (Autisterna som talar med djur.)



Sköt om dig och kika gärna in på min blogg och skriv några kommentarer. =)

2012-04-16 @ 13:30:41
#5: Madde

Det kunde lika gärna varit jag som skrivit det här...

Svar: ja, folk har berömt mig mkt för just det inlägget. så tack. :)
Thina

2013-06-18 @ 20:29:46
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: